Martin spelar storskurk i polisserie – och drar till Island

Just nu går det mesta som på räls för Martin Nick Alexandersson, uppvuxen i Ödsmål. Samtidigt som han slutligen tagit sig in på Scenskolan i Göteborg syns han just nu också på TV i den hyllade kriminalfilmserien Huss och i sommar väntar vidare teateräventyr på Island.

ANNONS

– Det är nästan lite surrealistiskt, för efter att jag sökt in till Scenskolan i tre år – men då blivit kuggad på det andra antagningsprovet sex gånger, eftersom jag också sökte till flera olika städer – började jag nästan känna ett hat mot skolan och beslutade mig mer eller mindre för att ge upp min dröm om att komma in där, säger Martin Nick Alexandersson.

I stället bestämde sig Martin där och då för att bege sig ut i världen och försöka slå sig fram på egen hand, efter tidigare teaterstudier på dåvarande Ale gymnasium i Nödinge och Fridhems folkhögskola i Svalöv.

ANNONS

– Det gjorde bland annat att jag hamnade på Cypern, men även i Tyskland och Finland en tid, där jag jobbade tillsammans olika konstellationer ur teaterkollektivet SRSLYyours som jag satte upp olika föreställningar tillsammans med. 2017 spelade vi exempelvis föreställningen Fear Industry på Folkteatern Göteborgs stora scen, berättar Martin.

Teaterfestival i Reykjavik

Det är med detta teaterkollektiv han nu i sommar är inbjuden till Island för att delta i en teaterfestival i Reykjavik.

– Vi kommer att delta med en föreställning som heter Egoland som vi tävlade med på Stockholm Fringe Festival förra året och då faktiskt också vann deras Grand Prix pris, berättar Martin.

– Föreställningen är på engelska och bygger – om än fiktivt – ganska mycket på mitt eget liv. Den handlar om en pojke som växer upp på landsbygden och gör allt det där vanliga: spela fotboll, bada och cykla, men sedan börjar drömma om något annat, något större, fortsätter han.

Storskurk i gisslandrama

Martin Nick Alexandersson kan just nu även ses i TV-rutan där han spelar storskurk i den hyllade kriminalfilmserien Huss, som visas på Viaplay.

– Det är jag som är huvudantagonisten i gisslandramat i den tredje filmen, det vill säga jag som tar personerna till fånga, berättar han.

En roll han beskriver som både fysiskt och psykiskt krävande.

Martin Nick Alexandersson.
Martin Nick Alexandersson. Bild: LInda Kiviloo

Samtidigt pluggar nu alltså Martin även till slut på skolan han bestämt sig för att aldrig söka in till igen. För åtta år efter det beslutet sökte han åter in och blev nu i höstas antagen.

– Man kan väl säga att säcken knyts ihop här, för detta att kunna försörja mig på just film och teater i framtiden, utan att kombinera det med andra ströjobb som tidigare, är ju trots allt min stora dröm, säger Martin.

Prag och Australien

Parallellt med föreställningen han nu repeterar med gänget som han ska till Island med, planerar Martin även en ny dansföreställning tillsammans med koreografen Felix Skalberg och i vilken han själv står för regi och dramaturgi.

– Tanken är att den ska ha premiär någon gång nästa år, oklart var, men vi står just i begrepp att dra igång repetitionerna i Kungsbacka.

Går allt i lås enligt plan blir det också nya teateräventyr utomlands nästa år.

– Vi har nämligen blivit inbjudna till Prag och Australien för att spela Egoland där, berättar Martin Nick Alexandersson.

Blir det kanske även en föreställning på hemmaplan i STO-land?

– Ja, vi får väl se. Jag säger så här, det bara att ringa så kommer vi!

Martin Nick Alexandersson

Ålder: 33 år.

Bor: Göteborg, uppvuxen i Ödsmål.

Familj: Mamma, pappa och 29-årig lillebror, bosatta i Ödsmål respektive Stenungsund.

Aktuell med: Huss Gisslan, som sänds på Viaplay. Ska senare i sommar även spela föreställningen Egoland på Reykjavik Fringe Festival på Island.

Drömmer om: ”Ja du, vaknar varje dag och frågar mig det samma. Vad är målet? Ibland tror jag att jag aldrig kommer att bli riktigt lycklig utan bara är på väg någon annanstans hela tiden. Men rent yrkesmässigt är det förstås att kunna försörja mig helt på just film och teater i framtiden – och då i en kombination av dessa scenarter.”

Förebilder: ”Mikael Nyqvist. Jag kommer faktiskt ihåg den dagen som jag fick beskedet att han dött. Vi satt ett sällskap på Flatön och jag hade just fått den frågan av en person när jag jag svarade just hans namn, beroende på både hans sätt att jobba och tänka. Då plingade det till i telefonen med ett meddelande om att han var död. Det kändes ganska märkligt. Sedan är även min lillebror Victor en stor förebild för att han lyckades kämpa sig tillbaka och överleva den sjukdom som höll på att kosta honom livet 2011, varefter han nu är tillbaka på planen igen som fystränare för damlandslaget i volleyboll.”

Längtar efter just nu: ”Mänsklig kontakt och att få gå på nattklubb där någon spiller en öl över mig. Det är nog det jag längtar allra mest efter just nu faktiskt, efter det här pandemiåret.”

ANNONS