Måndagens skolattack i Malmö där två kvinnliga lärare mördades aktualiserar återigen frågan om säkerheten på skolor. 2016, efter attacken på en skola i Trollhättan, installerades ett nytt säkerhetssystem med passergrindar och låsta sidoentréer på Nösnäsgymnasiet. Efter det har skolan haft övningar på in- och utrymningar och krisplanen uppdateras kontinuerligt.
Incidenten i Malmö har skapat en ökad oro bland personal och elever.
– Vi har haft uppe det i ledningsgruppen för att fånga att upp att det finns en viss oro generellt. Vi har även pratat om att vi ska påminna personal om att vi har en välfungerande krisplan. Vi har en checklista med rutiner som vi går efter och personal vet vad de ska göra vid en eventuell händelse, berättar Niclas Brattefors, verksamhetschef på Nösnäsgymnasiet.
Säkerhetsövningar med polis och räddningstjänst
Skolan övar också tillsammans med externa parter.
– I oktober hade vi en övning med enbart personal där räddningstjänst, polis, och ambulans var med och agerade expertgrupp. Då hade vi olika scenarion vi övade. Det var allt från oro och hotfull situation, mindre våld, till våld med vapen. Utifrån övningen har vi också gjort en revidering av vår befintliga krisplan.
Skolpersonal har sedan i oktober möjlighet att snabbt slå larm via sina mobiler, datorer eller surfplattor.
– Vi har en larm- och incidentplattform. I den kan vem som helst i personalen larma. Då går det in larm direkt om det handlar om en in- eller utrymning, säger Niclas Brattefors.
Känner sig säker på Nösnäs
Alma Randhem går första året på Nösnäsgymnasiet. Hon känner sig säker på skolan men oroas av händelserna.
– Jag tycker det är jättehemskt att det händer. Jag förstår inte riktigt hur det blir så här. Man blir ju också påmind om det som hände i Trollhättan och att det händer nära oss med.
Skolan har inte övat på hotfulla situationer med eleverna, men nu finns planer på det.
– Vi hade planerat för en övning men så kom pandemin. Vi vill genomföra övning med eleverna och vi planerar för att ha det under hösten. Skolverket har ju tidigare avrått från att ha sådana övningar, men nu kan man göra det under strikta former. Likväl som vi övar utrymning vid brand ska vi öva för hot och våld, säger Niclas Brattefors.
Hur förberedda är ni inför en eventuell hotfull situation på skolan?
– Jag bedömer att vi är ganska väl förberedda, så förberedda som vi kan vara, men vi kan också få in mer rutin.
Fatemeh Jafarii läser tredje året på ekonomiprogrammet. Hon känner sig trygg med säkerhetsåtgärderna på sin skola.
– Det är lite läskigt att det händer just på en skola och att en ungdom dödar lärare, men jag känner ingen oro här på vår skola.
Ett problem på skolan är att elever går med in på andras id-kort. Ofta har eleven då glömt sitt kort eller vill ta med en kompis in. Det här är känt för skolledningen och ett problem som man jobbar med, enligt Niclas Brattefors.
– Vi har en stängd skola och man kommer bara in med elev-id. Sedan är det fullt möjligt ta sig in ändå, det finns också många ingångar på skolan. Det kan slinka in personer som inte hör hemma här, men vi har hög vuxennärvaro. Ofta är det att elever bara vill ta med en kompis in, men då har vi reagerat på det.
Passerkort måste tas med till skolan
På skolan förs en dialog om problemet med elever som glömt ta med sina passerkort. De riskerar att få vända om och hämta kortet för att få komma in.
– Vi pratar ständigt om det här. Vi har även tajtat till så man inte gång efter annan kan glömma id-kortet. De som glömt har fått ett lånekort. Vi har tidigare varit ganska givmilda, men glömmer man det får man nu åka hem och hämta det. Det handlar om elevernas säkerhet och vi tycker oss se en förbättring, säger Niclas Brattefors.
