Fiskeredskap som tappats över bord eller blåst av båten, bedöms vara det skräp i havet som orsakar mest skada på djurlivet. Fiskeredskap är dessutom ofta gjorda av plast och om de förloras bidrar de till ytterligare plast i haven. Redskapen sjunker ned till botten där de blir liggande.
– Både fritidsfiskare och yrkesfiskare förlorar fiskeredskap. Fritidsfiskarna tappar nästan uteslutande hummertinor medan yrkesfiskarna ofta har bättre koll på sina grejor, men om de tappar något är det havskräftburar, säger Per-Olof Samuelsson, projektledare för Orust kommun.
En miljon från Jordbruksverket
Sotenäs kommun var först ut med ett spökfiskeprojekt, Lysekil och Tanum har följt efter. Nu är det Orust kommun som startar upp ett liknande projekt. Även vajrar, draggar, ankare, pirkar samt linor från fiskeredskap har hittats i mängd vid de tidigare sök som gjorts i Lysekil, Sotenäs och Tanum. Per-Olof Samuelsson har varit projektledare i samtliga kommuner för spökfiskeprojekten.
– Vi har fått upp nästan 2500 hummertinor hummertinor och 700 kräftburar och kilometervis med nät sedan starten i Sotenäs för fyra år sedan.
Projektet med spökfiskeredskap som Orust kommun nu startat upp är finansierat av Jordbruksverket. Kommunens miljöchef Ulrika Marklund är mycket positiv till projektet.
– Vi har fått en miljon kronor från Jordbruksverket, kommunen behöver inte bekosta något. Det är första gången vi har ett spökfiskeprojekt i den här storleken. Tidigare har något liknande gjorts via 8-fjordar, men då i fjordsystemet.
2 000 tinor varje år
Spökfiskeredskapen är ett stort problem till havs. När fångsten i tinan, buren eller nätet dör på havets botten, lockar den ännu fler fiskar och skaldjur, och hela processen återupprepas gång på gång, år efter år. På så sätt kan redskapet fortsätta att fånga fisk och skaldjur långt efter att det har gått förlorat. Enligt Per-Olof förloras det runt 2 000 hummertinor varje år på västkusten.
LÄS MER:Undervattensdrönare ska söka efter spökgarn
I projektet kommer bottnarna på västra sidan av Orust att sökas av, mellan Ellös och Nösund, men även runt Käringön, Måseskär och Mollösund. Tanken är att det ska göras en upprensning av decenniers tappade fiskeredskap.
– Yrkesfiskarna är ryggraden i detta arbete. De draggar och har god hjälp av sina yrkeskunskaper och lokalkännedom då de söker ställen med tappade redskap. Vi kommer även ta hjälp av dykare med speciell utbildning. Dykarna kommer att söka av bergskanter där vi inte kan dragga och de kommer även söka av områden runt sjömärken, strandskoningar och pirar.
Tillbaka till sina ägare
Alla fynd som görs ska rapporteras in. Per-Olof Samuelsson kommer vara den som samlar in fynden som görs på havsbotten för att köra dem till en marin återvinningscentral i Sotenäs.
– De hummertinor som är i bra skick och märkta kan lämnas tillbaka till sina ägare, de tinor som inte är märkta lämnar vi till polisen som sjöfynd. Resten av det vi hittar går till återvinning.
Han hoppas att den första spökfisketuren ska gå redan i mitten av februari.
– Vi upphandlar nu med de lokala fiskarna och då det är klart kan de börja söka av.
Målet med projektet är att genom att samla in spökfiskande redskap stärka bestånden av torsk, gråsej, bleka och hummer, då gynnas både yrkesfiske som turistnäringsfisket och fritidsfisket.
Rapportera in förlorade hummertinor
Det går att rapportera in förlorade fiskeredskap till Havs och Vattenmyndigheten via sidan Ghosguard.
Här går det även att rapportera upphittade fiskeredskap.
