Seglaren, författaren och journalisten Bengt Jörnstedt har betytt mycket för svensk segling, bland annat som kappseglare och chefredaktör för tidningen Segling. Han havskappseglade flitigt och med stor framgång. Av en slump började han 1982 på tidningen Segling, ett jobb som han fortsatte med i 23 år.
2006 kom hans biografi om Pelle Petterson, året därefter boken om Peter Norlins båtar och senare Rena Skönheter – Klassiska svenska segelbåtar. Han har även dokumentera den äldre svenska träbåtsskatten.
Första båten var en skapelse
Nu har han skrivit en bok om Christoph Rassy, grundaren till Hallberg-Rassy båtvarv i Ellös. I boken med den ganska självklara titeln ”Båtbyggaren Christoph Rassy” får läsarna följa Christoph Rassys resa från den första egna båten som byggdes hemma i Tyskland av delar från ett nedskjutet flygplan från andra världskriget till dagens Hallberg-Rassy Varvs AB.
– Christoph vill inte kalla den första båten för båt, utan för en skapelse, berättar Bengt Jörnstedt.
För det var på Orust som båtbyggarkunskaperna verkligen fick blomma ut. 1960 kom Christoph med två tomma händer och en cykel till Sverige och Nötesund för att bygga båtar. På dagtid byggde han båtar åt ett varv som idag sedan många år inte längre existerar. För att dryga ut kassan byggde den unge Rassy båtar till sig själv på fritiden. Båtarna kappseglade han med, vann och sålde med förtjänst.
Lämnade till Magnus
Bengt Jörnstedt har lagt många timmar på att intervjua Christoph Rassy om hans minst sagt intressanta liv. Rassy är i dag 86 år gammal och lämnade för många år sedan över företagets drift till sonen Magnus.
– Christoph har många och starka åsikter. När varvet införde dubbla roder i sina segelbåtar var han mycket tveksam till det medan Magnus som då tagit över var säker och drev på sin idé. Det visade sig vara ett lyckokast, med dubbla roder får du en betydligt bättre segelbåt.
Hallberg-Rassy är i dag ett av få varv i landet som bygger segelbåtar. När andra svenska varv tappade fart och gick under efter 1970-talets gyllene år, gick Christoph Rassy på offensiven. Han utvecklade målmedvetet det egna konceptet, långfärdsbåten, som efterfrågas av seglare över hela världen.
– Christoph har alltid varit öppen för att utveckla. På 60-talet var det ingen som längre ville köpa en träbåt, för hans del var det då bara att börja bygga i billig plast och skapa konceptet bra stabil familjebåt. 1968 kom Rasmus i produktion, båten byggdes i Kungsviken. Andra varv började kopiera hans koncept om en stabil segelbåt av Orusttyp.
Från Nöteviken till Kungsviken
– I dag finns det bra originalet kvar.
I boken följer läsaren Christophs resa, från ung båtbyggare till en världskänd varvsägare. Från varvet Nöteviken, via varvet i Kungsviken till hamnen i Ellös där varvet är i dag, han berättar om hur Rassy blev Hallberg-Rassy och om viljan att utveckla.
– Boken är intressant inte bara för att den berättar hur Christoph lyckats bygga upp ett varv från ingenting. De som träffat honom vet att han har en stark personlighet, det har jag försökt att skildra i boken. Christoph är spontan, orädd och drar sig inte för att säga vad han tycker och tänker, men han är samtidigt en mycket klok man vars historia är så väl värd att berätta.
