Kanelbullens dag har passerat. I år var den särskilt efterlängtad. För veckans rapport om det ekonomiska läget i kommunen innehöll siffror som var allt annat än en aptitretare och lämnade en bitter eftersmak. När två tredjedelar av året har passerat finns det skäl för utvärdering. Låt mig lotsa dig igenom resultatet av styrets ekonomiska politik.
Utöver ett prognostiserat underskott om nära 18 miljoner kronor (!) för 2024 beräknas målet om god ekonomisk hushållning inte uppfyllas. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska uppgå till 70 %, över rullande sexårsperioder; genomsnittet för den senaste perioden beräknas uppgå till endast 65,8 %. Inte heller det målet beräknas bli uppfyllt. Soliditeten, nyckeltalet som anger andelen tillgångar som finansieras med eget kapital, ska förbättras eller hållas oförändrad. 2023 uppgick den till 23,4 % men 2024 beräknas den sjunka till 20,3 %. Det finns med andra ord fler skäl till oro än det prognostiserade underskottet. Är detta ”Ansvar för Stenungsund”?
I flera verksamheter presenteras överskott trots tidigare indikationer på negativa effekter för kvaliteten inom flera av välfärdens kärnverksamheter, som skola och äldreomsorg. Tyvärr ville inte styrande partier att förvaltningen ska redogöra för hur genomförda besparingar har påverkat grupper som elever och äldre. Styret röstade, med stöd av flera SD-ledamöter, nej till att utreda konsekvenserna av sin välfärdspolitik. Tyvärr röstade de även nej till mitt förslag om att föreslå åtgärder för en budget i balans.
Var det denna ekonomiska politik som S och M lovade väljarna efter valet? En politik som riskerar finansieringen av välfärdens kärnverksamheter, samhällsbyggnad och därmed förutsättningarna för tillväxt och hållbart företagande.
I en färsk revisionsrapport noteras brister kring uppföljning och aktiv styrning, något jag har varnat för. KMPG rekommenderar nu kommunstyrelsen att säkerställa den, inom särskilt boende och hemtjänst, genom en samlad uppföljning och analys av kompetensförsörjningen till exempel. Det kräver ledarskap och en strategi. Därför har jag föreslagit en karriärvägsmodell som premierar erfarenhet och utbildning inom vård- och omsorgsyrken. Samt initierat ett förslag för kvalitet och värdighet i socialtjänsten.
I fotbollstermer kan man konstatera att styret har skjutit mot mål men träffat läktaren. En ensam bollkalle stod bakom målet och pekade mot krysset men missarna fortsatte. Jag känner mig som den där bollkallen. För som oppositionsråd har jag, gång på gång, efterfrågat en aktiv politik som leder och styr ekonomin. Inte den politik som nöjer sig med att notera informationen, som hoppas på det bästa när det vankas bokslut.
Ett mått av förändringsvilja kan dock skönjas, då majoriteten bland annat har öppnat upp för att hanteringen av ekonomin ska analyseras. Jag skulle bli förvånad om SKR, som genomför analysen, inte rekommenderar oss som politiskt kollektiv att göra mer för att bättre förvalta de gemensamma resurserna. Nu krävs politisk samling, utvärdering och utveckling av rådande strukturer och kultur - och mod att prioritera välfärden. Skyll inte på bollkallen. Jag pekade i tid.
Nedžad Deumić (KD)
Oppositionsråd i Stenungsunds kommun